Direktavkastning

Direktavkastning är aktiens utdelning per aktie under ett år i procent av aktiekursen. Måttet visar hur stor del av aktiens pris som betalas ut som kontant utdelning. En aktie som kostar 50 kr och delar ut 2 kr per år har direktavkastning 4 %.

Formel för direktavkastning

Direktavkastning = utdelning per aktie / aktiekurs × 100

Utdelningen är normalt den senast beslutade eller föreslagna årsutdelningen. Om bolaget delar ut flera gånger per år, till exempel kvartalsvis, summeras utbetalningarna för ett helt år.

Räkneexempel

Det fiktiva Exempelbolaget AB har föreslagit en utdelning på 2,00 kr per aktie. Kursen är 50 kr.

• Direktavkastning: 2,00 / 50 × 100 = 4,0 %

Om kursen stiger till 60 kr utan att utdelningen ändras sjunker direktavkastningen till 3,3 %. Om kursen faller till 40 kr stiger den till 5,0 %. Direktavkastningen ändras alltså med kursen, även när bolaget inte gör något alls.

Vilken utdelning ska man räkna med?

Siffran skiljer sig beroende på källa:

• Senast utbetald utdelning bygger på faktiskt utfall.
• Föreslagen utdelning är styrelsens förslag inför årsstämman. Utdelningen är inte beslutad förrän bolagsstämman har fattat beslut.
• Förväntad utdelning bygger på analytikers prognoser och är en uppskattning.

Enligt aktiebolagslagen är det bolagsstämman som beslutar om vinstutdelning, och utdelningen får inte vara större än att bolaget har täckning för sitt bundna egna kapital. Den som äger aktien på avstämningsdagen får utdelningen. Dagen före, på x-dagen, handlas aktien utan rätt till utdelning, och kursen brukar då justeras ned med ungefär utdelningsbeloppet.

Hur tolkar man direktavkastning?

Direktavkastningen beskriver hur stor del av avkastningen som kommer i form av utdelning, givet nuvarande kurs. Den säger inget om kursutvecklingen. Totalavkastningen är utdelning plus kursförändring.

En hög direktavkastning kan bero på att bolaget delar ut en stor del av vinsten, men också på att kursen har fallit kraftigt. Om marknaden räknar med att utdelningen kommer att sänkas syns det ofta först i kursen, och den historiska direktavkastningen ser då hög ut. Därför läses direktavkastningen ofta ihop med utdelningsandelen, som visar hur stor del av vinsten utdelningen motsvarar.

Fallgropar

• Extrautdelningar. En engångsutdelning kan få ett år att se ovanligt högt ut.
• Kursfall. Ett kraftigt kursfall höjer direktavkastningen mekaniskt.
• Valuta och källskatt. Utländska aktier delar ut i sin valuta, och utdelningen kan beskattas i källlandet.
• Utdelning är inte gratis pengar. Bolagets värde minskar med det belopp som delas ut. Det är därför kursen justeras på x-dagen.

Branschskillnader

Mogna bolag med stabila kassaflöden, till exempel inom telekom, kraft, fastigheter och banker, har historiskt ofta delat ut en större del av vinsten. Tillväxtbolag återinvesterar oftare vinsten och delar ut lite eller inget. Ingen av modellerna är i sig bättre än den andra. Det är olika sätt att använda vinsten.

Jämförelse: samma direktavkastning, olika förklaring

Två fiktiva bolag har båda direktavkastning 6 %:

Bolag A delar ut en mindre del av vinsten än det tjänar. Bolag B delar ut mer än årets vinst, vilket bara går så länge det finns eget kapital eller kassa att ta av. Siffran för direktavkastning är densamma, men underlaget skiljer sig. Det är därför direktavkastningen sällan läses ensam.

Skatt på utdelning

Utdelning beskattas som inkomst av kapital, utom på ISK och i kapitalförsäkring, där sparandet i stället schablonbeskattas (se ISK). Räkna på utdelningar i kalkylatorerna och se kommande utbetalningar under utdelningar.

Historisk direktavkastning är ingen prognos. Börsfakta ger inga råd om enskilda aktier.