Utdelningsandel

Utdelningsandel, på engelska payout ratio, är utdelningen i procent av bolagets vinst. Talet visar hur stor del av vinsten som betalas ut till aktieägarna och hur stor del som stannar kvar i bolaget. Utdelningsandel 57 % betyder att 57 öre av varje intjänad krona delas ut.

Formel för utdelningsandel

Utdelningsandel = utdelning per aktie / vinst per aktie × 100

eller för hela bolaget:

Utdelningsandel = total utdelning / årets resultat × 100

Vissa bolag räknar i stället mot kassaflödet, till exempel fritt kassaflöde, eller mot ett justerat resultat. Fastighetsbolag räknar ofta mot förvaltningsresultatet och investmentbolag mot de utdelningar de själva får från sina innehav.

Räkneexempel

Det fiktiva Exempelbolaget AB har vinst per aktie 3,50 kr och föreslår utdelning 2,00 kr per aktie.

• Utdelningsandel: 2,00 / 3,50 × 100 = 57 %

Resterande 43 %, alltså 1,50 kr per aktie eller 150 Mkr totalt, behålls i bolaget och kan användas till investeringar, förvärv eller att betala av skulder.

Sambandet med direktavkastning

Utdelningsandel och direktavkastning hänger ihop med P/E-talet:

Direktavkastning = utdelningsandel / P/E-tal

För Exempelbolaget: 57 % / 14,3 ≈ 4,0 %. En hög direktavkastning kan alltså bero antingen på en hög utdelningsandel eller på ett lågt P/E-tal.

Hur tolkar man utdelningsandel?

Utdelningsandelen visar hur bolaget fördelar vinsten mellan ägarna och verksamheten. Många börsbolag har en uttalad utdelningspolicy, till exempel att dela ut 40–60 % av resultatet över tid. Policyn står i årsredovisningen.

En utdelningsandel över 100 % betyder att bolaget delar ut mer än det tjänade under året. Det kan ske under en period, till exempel om bolaget har ett tillfälligt svagt år eller en stor kassa, men det går inte att upprätthålla i längden utan att det egna kapitalet minskar.

Enligt aktiebolagslagens försiktighetsregel får ett bolag bara dela ut pengar om det är försvarligt med hänsyn till verksamhetens art, omfattning och risker samt bolagets konsolideringsbehov, likviditet och ställning. Utdelningen beslutas av bolagsstämman.

Fallgropar

• Tillfälligt låg vinst ger en hög utdelningsandel ett enskilt år, även om utdelningen är oförändrad.
• Engångsposter. Reavinster eller nedskrivningar gör att utdelningsandelen beräknad på redovisat resultat kan se ovanlig ut.
• Extrautdelningar och återköp. Bolag kan också föra över pengar till ägarna genom återköp av egna aktier eller inlösenprogram, som inte syns i utdelningsandelen.
• Olika vinstmått. Kontrollera om andelen är räknad på redovisat resultat, justerat resultat eller kassaflöde.

Jämförelse: utdelningsandel över tid

Ett fiktivt bolag har delat ut 2,00 kr per aktie tre år i rad:

Utdelningen är oförändrad, men utdelningsandelen har stigit eftersom vinsten har fallit. Utdelningsandelen säger därför något om hur stort utrymme det finns för utdelningen i förhållande till vinsten, men den säger inte vad bolaget kommer att besluta framöver.

Branschskillnader

Mogna bolag med stabila kassaflöden och små investeringsbehov har ofta hög utdelningsandel. Tillväxtbolag behåller oftare hela vinsten för att investera. Banker begränsas av kapitalkrav. Fastighetsbolag delar ofta ut en andel av förvaltningsresultatet, eftersom det redovisade resultatet påverkas kraftigt av värdeförändringar.

Kommande utdelningar och x-dagar finns under utdelningar. Historisk utdelning är ingen prognos, och Börsfakta ger inga råd om enskilda aktier.