Makro – räntor, inflation och börsen
Räntor och inflation är de makroekonomiska siffror som påverkar börsen mest. Här samlar Börsfakta de viktigaste svenska och internationella räntorna, inflationstalen från SCB och förklaringar till hur de hänger ihop med aktiemarknaden. Siffrorna hämtas automatiskt från Riksbanken, SCB, Riksgälden, ECB och Federal Reserve, och varje siffra visas med källa och datum.
Börsfakta redovisar och förklarar. Vi gör inga egna prognoser för räntor, inflation eller börsen.
Räntorna och inflationen just nu
Källa: Sveriges riksbank, SCB, Riksgälden · Uppdaterad
SWESTR administreras av Sveriges riksbank, som också är källa. Se Riksbankens villkor för användning och återpublicering.
Källa: Europeiska centralbanken (ECB), Federal Reserve (via FRED) · Uppdaterad
Svenska räntor
Styrräntan
Riksbankens styrränta, som hette reporänta fram till 2022, är den ränta Riksbanken använder för att styra inflationen. Den beslutas normalt åtta gånger per år och påverkar först de korta räntorna mellan bankerna och sedan räntorna på lån och sparande. På sidan finns historiken sedan 1994, en genomgång av hur ett räntebesked går till och datumen för kommande räntebesked.
Källa: Sveriges riksbank · Uppdaterad
Statslåneräntan
Statslåneräntan är den genomsnittliga räntan på statsobligationer med lång löptid. Den fastställs av Riksgälden varje torsdag och avgör, via värdet den 30 november, nästa års skatt på ISK och kapitalförsäkring.
Källa: Riksgälden · Uppdaterad
STIBOR och SWESTR
STIBOR och SWESTR är de två viktigaste referensräntorna på den svenska penningmarknaden. STIBOR 3 månader styr räntan på många företagslån och obligationer med rörlig ränta. SWESTR är Riksbankens dagslåneränta som bygger på faktiska transaktioner och fungerar som reserv om STIBOR skulle upphöra.
Inflationen
KPI och inflationen förklarar skillnaden mellan KPI, KPIF och KPIF-XE, hur SCB mäter priserna och varför Riksbanken styr mot KPIF. Där finns också den svenska inflationshistoriken från 1970-talet till i dag, med topparna 1980, 1991 och 2022.
Källa: SCB · Uppdaterad
Räntor i omvärlden
ECB och Fed beskriver hur Europeiska centralbanken och USA:s centralbank sätter sina räntor, med aktuella nivåer och datum för kommande räntebesked. Där finns också läget för Norges Bank och Bank of England. Utländska räntor påverkar Sverige via kronan, inflationen och den globala riskaptiten.
Räntorna och börsen
Ränteläget och börsen förklarar varför börsen reagerar på räntebesked. Räntan avgör hur mycket framtida vinster är värda i dag, påverkar bolagens kostnader och styr hur attraktivt räntesparande är jämfört med aktier. Sidan förklarar också varför det oväntade i ett besked betyder mer än själva räntenivån.
Stämningen på marknaden
- VIX är det amerikanska volatilitetsindexet, ofta kallat rädsloindexet. Sidan förklarar vad det mäter och beskriver när det har varit som högst, med källor.
Börshistoria
Under Historia finns börsens långa linjer:
- Börskrascher genom historien – från 1929 till tullfallet 2025, med fall och återhämtningstid
- Börsens historiska avkastning – Stockholmsbörsen sedan 1870 och S&P 500 sedan 1928
- Stockholmsbörsens historia – från 1863 till Nasdaq Stockholm
- Börsen i år – vad som har präglat börsåret 2026
Så hänger siffrorna ihop
Makrosiffrorna påverkar varandra i en kedja. När inflationen stiger över 2 % kan Riksbanken höja styrräntan. Det höjer de korta marknadsräntorna som STIBOR och SWESTR nästan direkt, medan de långa räntorna, som statslåneräntan, påverkas av förväntningar om framtida räntor och inflation. Räntorna i Sverige påverkas samtidigt av ECB och Fed, bland annat via kronan.
Kedjan går också åt andra hållet. En svagare krona gör importen dyrare och kan höja inflationen, vilket i sin tur påverkar Riksbankens bedömning. Och börsen påverkas av hela kedjan, eftersom räntorna avgör både bolagens kostnader och hur framtida vinster värderas, något som förklaras närmare under Ränteläget och börsen.
Vanliga frågor om räntor och börsen
Varför rör sig börsen på räntebesked? För att räntan påverkar hur mycket bolagens framtida vinster är värda i dag. Men eftersom marknaden redan prisar in väntade beslut är det främst överraskningar som ger stora rörelser. Se Ränteläget och börsen.
Vilken inflation är det Riksbanken tittar på? KPIF, alltså KPI med fast ränta. Målet är 2 % per år. Skillnaden mot KPI förklaras under KPI och inflationen.
När kommer nästa räntebesked? Riksbankens datum finns på sidan om styrräntan och ECB:s och Feds under ECB och Fed. Riksbanken offentliggör sina beslut kl. 09.30.
Hur påverkar räntorna skatten på ISK? Schablonskatten räknas fram ur statslåneräntan den 30 november året före inkomståret. Se statslåneräntan.
Datum att hålla koll på hösten 2026
- 7 oktober: SCB publicerar Snabb-KPI för september.
- 14 oktober: SCB publicerar KPI för september.
- 28–29 oktober: ECB:s penningpolitiska möte.
- 27–28 oktober: Feds räntemöte (FOMC).
- 4 november: Riksbankens räntebesked.
- 30 november: Statslåneräntan denna dag avgör ISK-skatten för 2027.
- 16 december: Riksbankens sista räntebesked för året.
Källor: SCB, ECB, Federal Reserve, Riksbanken och Skatteverket.
Om siffrorna på Börsfakta
- Källor: Räntor och valutor kommer från Riksbanken, inflationen från SCB, statslåneräntan från Riksgälden, ECB:s räntor från ECB och Feds från Federal Reserve. Källa och hämtningsdatum visas vid varje siffra.
- Inga kurser: Börsfakta visar inga aktiekurser eller börsindex, varken i realtid eller i efterhand. STIBOR visas inte heller, eftersom villkoren för den räntan inte tillåter återpublicering.
- Ingen rådgivning: Siffrorna och förklaringarna är allmän information. Börsfakta ger inga råd om enskilda värdepapper och gör inga prognoser.