Ränteläget och börsen
Ränteläget påverkar börsen genom tre huvudvägar: räntan bestämmer hur mycket framtida vinster är värda i dag, den påverkar bolagens finansieringskostnader och efterfrågan, och den styr hur attraktiva räntebärande alternativ är jämfört med aktier. Sambandet är verkligt men inte mekaniskt. Börsen reagerar framför allt på det som är oväntat i ett räntebesked, inte på räntenivån i sig.
Den här sidan förklarar sambanden. Den säger ingenting om vart räntorna eller börsen är på väg, och Börsfakta gör inga prognoser.
Ränteläget just nu
Källa: Sveriges riksbank, Europeiska centralbanken (ECB), Federal Reserve (via FRED) · Uppdaterad
Styrräntan sätts av centralbanken, medan den tioåriga statsobligationsräntan bestäms på marknaden. Den långa räntan speglar bland annat förväntningar om framtida styrräntor och inflation, och det är ofta den som har störst betydelse för hur aktier värderas.
Styrränta (Riksbanken)
senaste 10 årVisa som tabell
| Datum | Styrränta (Riksbanken) |
|---|---|
| 2026-10 | 1,75 |
| 2025-10 | 1,75 |
| 2025-06 | 2,00 |
| 2025-02 | 2,25 |
| 2025-01 | 2,50 |
| 2024-11 | 2,75 |
| 2024-10 | 3,25 |
| 2024-08 | 3,50 |
| 2024-05 | 3,75 |
| 2023-09 | 4,00 |
| 2023-07 | 3,75 |
| 2023-05 | 3,50 |
| 2023-02 | 3,00 |
| 2022-11 | 2,50 |
| 2022-09 | 1,75 |
| 2022-07 | 0,75 |
| 2022-05 | 0,25 |
| 2020-01 | 0,00 |
| 2019-01 | −0,25 |
| 2016-10 | −0,50 |
Senaste 10 år. Stegvis linje: värdet gäller tills nästa beslut.
Källa: Sveriges riksbank · Uppdaterad
Väg 1: räntan som diskonteringsränta
Ett aktiebolag är i grunden värt de pengar det kommer att ge sina ägare i framtiden. En krona om tio år är värd mindre än en krona i dag, och hur mycket mindre beror på räntan man räknar med, den så kallade diskonteringsräntan. Den består förenklat av en riskfri ränta (ofta statsobligationsräntan) plus en riskpremie för att aktier är osäkra.
Ett fiktivt räkneexempel visar principen. Ett bolag väntas ge 100 kr om tio år. Med diskonteringsräntan 6 % är beloppet värt 100 / 1,06¹⁰ ≈ 55,8 kr i dag. Med 8 % blir det 100 / 1,08¹⁰ ≈ 46,3 kr. Två procentenheter högre ränta sänker alltså nuvärdet med ungefär 17 %.
Ju längre fram i tiden vinsterna ligger, desto känsligare är värdet för räntan. Därför brukar bolag vars värde bygger på förväntad tillväxt långt fram, till exempel många teknikbolag, röra sig mer när räntorna ändras än bolag med stabila vinster i dag. Det syntes tydligt 2022, när räntorna steg snabbt och tillväxtbolag föll mer än breda marknaden (se börskrascher).
Väg 2: bolagens kostnader och efterfrågan
Högre räntor gör det dyrare för bolag att låna till investeringar och dyrare att refinansiera befintliga lån. Fastighetsbolag och andra bolag med hög belåning påverkas mest direkt. Samtidigt minskar hushållens köpkraft när bolåneräntorna stiger, vilket påverkar efterfrågan på varor och tjänster.
Det här är också syftet med penningpolitiken. Riksbanken beskriver hur en ändrad styrränta först slår igenom på räntorna mellan bankerna, sedan på hushållens och företagens räntor, och via flera kanaler – räntekanalen, växelkurskanalen, tillgångspriser och förväntningar – på efterfrågan och inflationen. Enligt Riksbanken kan det ta upp till ett år eller längre innan effekten har fått fullt genomslag.
Väg 3: konkurrensen från räntesparande
När en statsobligation eller ett sparkonto ger 0 % är aktier i princip ensamma om att erbjuda avkastning. När den riskfria räntan i stället är flera procent ändras jämförelsen, eftersom placerare kan få en känd avkastning utan aktierisk. Den extra avkastning som aktier förväntas ge utöver den riskfria räntan kallas aktieriskpremie. Den går inte att observera direkt, utan uppskattas i efterhand eller i modeller.
För svenska sparare finns dessutom en direkt koppling via skatten: schablonskatten på ISK och kapitalförsäkring beräknas utifrån statslåneräntan. Högre räntor ger alltså högre skatt på ISK, oavsett hur kontot har gått.
Kronan
Räntor påverkar också valutan. Om svenska räntor stiger i förhållande till omvärldens blir det, allt annat lika, mer attraktivt att placera i kronor. En starkare krona sänker värdet i kronor av utländska intäkter, vilket påverkar exportbolag med stor försäljning utomlands. För den som äger utländska aktier påverkar valutan avkastningen räknat i kronor. Allt annat är dock sällan lika, och växelkurser påverkas av många faktorer samtidigt.
Det oväntade är det som rör marknaden
Marknaden prissätter löpande in förväntade räntebesked. Ett beslut som alla väntat sig får därför ofta liten effekt på besked-dagen. En välciterad studie av Ben Bernanke och Kenneth Kuttner (Journal of Finance, 2005) fann att en oväntad sänkning av den amerikanska styrräntan med 0,25 procentenheter i genomsnitt hängde ihop med att breda amerikanska aktieindex steg med ungefär 1 % samma dag. Forskarna fann också att det mesta av effekten berodde på ändrade förväntningar om framtida avkastning och risk, snarare än på ändrade förväntningar om räntor eller vinster.
Lika viktigt som själva beslutet är därför centralbankens kommunikation: den publicerade räntebanan, prognoserna och tonen på presskonferensen. Det är också skälet till att börsen ibland stiger på en räntehöjning eller faller på en sänkning.
Sambandet är inte en regel
Historiken ger exempel åt båda håll:
- Räntorna kan sjunka därför att ekonomin försvagas, och då kan börsen falla trots lägre räntor. Under finanskrisen 2008 sänkte centralbankerna kraftigt medan börserna föll.
- Räntorna kan stiga därför att ekonomin är stark, och då kan högre vinster väga upp den högre diskonteringsräntan.
- Inflationen spelar stor roll. Hög och osäker inflation brukar gå hand i hand med både högre räntor och högre riskpremier.
Det finns alltså ingen formel som översätter ett räntebesked till en börsrörelse. Den som vill följa ränteläget kan bevaka Riksbankens räntebesked, ECB och Fed och de korta marknadsräntorna SWESTR och STIBOR.
Börsfakta beskriver sambanden i allmänna termer och ger inga råd om enskilda värdepapper eller om när man ska köpa eller sälja.