Statslåneräntan

Statslåneräntan är den genomsnittliga marknadsräntan på svenska statsobligationer med lång löptid. Den fastställs av Riksgälden varje torsdag. För svenska sparare är den viktig eftersom den styr skatten på investeringssparkonto (ISK) och kapitalförsäkring: ju högre statslåneränta den 30 november, desto högre skatt året därpå.

Statslåneräntan just nu

Statslåneränta3,14 %2 okt 2026

Förändring↑ +0,07 procentenheter jämfört med 25 sep 2026

Ett år tidigare2,46 % (26 sep 2025)

Källa: Riksgälden · Uppdaterad 1 okt 2026 kl. 23.01

Statslåneränta

senaste 10 år

Visa som tabell

Datum	Statslåneränta
2026-10	3,14
2026-09	3,07
2026-08	2,89
2026-07	2,82
2026-06	2,60
2026-05	2,64
2026-04	2,69
2026-03	2,76
2026-02	2,48
2026-01	2,67
2025-12	2,68
2025-11	2,55
2025-10	2,37
2025-09	2,46
2025-08	2,29
2025-07	2,23
2025-06	2,18
2025-05	2,26
2025-04	2,24
2025-03	2,62
2025-02	2,27
2025-01	2,28
2024-12	2,25
2024-11	1,96
2024-10	1,99
2024-09	1,85
2024-08	1,88
2024-07	1,98
2024-06	2,16
2024-05	2,40
2024-04	2,46
2024-03	2,33
2024-02	2,41
2024-01	2,23
2023-12	1,94
2023-11	2,62
2023-10	3,00
2023-09	2,93
2023-08	2,81
2023-07	2,45
2023-06	2,50
2023-05	2,36
2023-04	2,45
2023-03	2,15
2023-02	2,54
2023-01	1,97
2022-12	2,31
2022-11	1,94
2022-10	2,26
2022-09	2,21
2022-08	1,67
2022-07	1,44
2022-06	1,86
2022-05	1,62
2022-04	1,52
2022-03	0,94
2022-02	0,61
2022-01	0,31
2021-12	0,20
2021-11	0,23
2021-10	0,28
2021-09	0,18
2021-08	0,02
2021-07	0,02
2021-06	0,24
2021-05	0,28
2021-04	0,25
2021-03	0,25
2021-02	0,21
2021-01	−0,03
2020-12	−0,09
2020-11	−0,10
2020-10	−0,10
2020-09	−0,08
2020-08	−0,02
2020-07	−0,04
2020-06	−0,01
2020-05	−0,01
2020-04	−0,07
2020-03	−0,05
2020-02	−0,21
2020-01	−0,04
2019-12	0,02
2019-11	−0,09
2019-10	−0,12
2019-09	−0,32
2019-08	−0,39
2019-07	−0,10
2019-06	−0,09
2019-05	0,05
2019-04	0,26
2019-03	0,22
2019-02	0,35
2019-01	0,47
2018-12	0,48
2018-11	0,51
2018-10	0,48
2018-09	0,48
2018-08	0,32
2018-07	0,31
2018-06	0,29
2018-05	0,49
2018-04	0,55
2018-03	0,52
2018-02	0,70
2018-01	0,65
2017-12	0,52
2017-11	0,49
2017-10	0,64
2017-09	0,66
2017-08	0,63
2017-07	0,61
2017-06	0,52
2017-05	0,34
2017-04	0,42
2017-03	0,46
2017-02	0,45
2017-01	0,48
2016-12	0,36
2016-11	0,27
2016-10	−0,01

Senaste 10 år.

Källa: Riksgälden · Uppdaterad 1 okt 2026 kl. 23.01

Så räknas statslåneräntan

Riksgälden, som sköter statens upplåning, räknar fram statslåneräntan som ett genomsnitt av marknadsräntorna på statsobligationer med minst fem års återstående löptid och ett utestående belopp på över 20 miljarder kronor. Den ska spegla den riskfria långa räntan i Sverige.

Räntan fastställs på torsdagar och gäller från fredag till och med torsdag veckan därpå. Den bestäms alltså av marknaden, inte av Riksbanken. Riksbankens styrränta påverkar den indirekt genom förväntningar om framtida korta räntor, men långa räntor påverkas också av inflationsförväntningar, statens upplåningsbehov och räntorna i omvärlden.

Statslåneräntan och ISK

Skatten på ISK och kapitalförsäkring tas inte ut på den faktiska avkastningen, utan på en schablonintäkt. Enligt Skatteverket gäller:

1. Schablonränta = statslåneräntan den 30 november året före inkomståret + 1 procentenhet, men lägst 1,25 %.
2. Kapitalunderlag = summan av värdet vid ingången av varje kvartal plus alla insättningar under året, delat med fyra.
3. Schablonintäkt = kapitalunderlaget × schablonräntan.
4. Skatt = 30 % av schablonintäkten.

Den effektiva skatten på kapitalunderlaget blir alltså schablonräntan × 30 %. Från inkomstår 2025 finns en skattefri grundnivå, som gäller för ISK, kapitalförsäkring och PEPP-konton tillsammans.

Källa: Skatteverket och Riksgälden.

ISK-skatten just nu

Inkomstår 2026 · Fastställd

Statslåneränta 30 nov 20252,55 %

Schablonränta3,55 %

Effektiv skatt1,065 %av kapitalunderlaget

Skattefri grundnivå300 000 kr

Högsta avdrag10 650 krgrundnivå × schablonränta

Inkomstår 2027 · Inte fastställd

Senaste statslåneränta: 3,14 % (gäller 2 okt 2026–8 okt 2026). Schablonräntan för 2027 fastställs utifrån räntan den 30 november 2026.

Källa: Riksgälden (statslåneräntan), Skatteverket (regler) · Uppdaterad 1 okt 2026 kl. 23.01

Ett neutralt räkneexempel med fiktiva siffror för inkomstår 2026: ett ISK har ett kapitalunderlag på 500 000 kr och det finns inga andra konton med grundnivå. Underlaget över grundnivån blir 200 000 kr. Schablonintäkten blir 200 000 × 3,55 % = 7 100 kr, och skatten 30 % av det, alltså 2 130 kr.

Med Börsfaktas ISK-skattekalkylator går det att räkna på egna fiktiva belopp, och reglerna beskrivs utförligt på sidan om skatt på ISK.

Skatten tas ut oavsett om kontot har gått upp eller ned under året. Om ISK passar en viss person beror på dennes förhållanden, och Börsfakta ger inga råd om val av konto eller placeringar.

Statslåneräntan den 30 november 2026

Skatten på ISK och kapitalförsäkring för inkomstår 2027 avgörs av statslåneräntan den 30 november 2026. Den är inte känd förrän Riksgälden har fastställt den, och Börsfakta gör ingen prognos för den. Det som går att säga är hur nivåerna har sett ut hittills i år: den 24 september 2026 fastställde Riksgälden statslåneräntan till 3,07 %, och från den 2 oktober gäller 3,14 %, enligt Riksgälden. Det är högre än de 2,55 % som gällde den 30 november 2025. Den aktuella nivån visas i rutan överst på sidan.

Som räkneexempel gäller följande samband: om statslåneräntan den 30 november är x %, blir schablonräntan x + 1 procentenhet och den effektiva skatten på kapitalunderlaget (x + 1) × 30 %. En statslåneränta på 3,00 % skulle alltså ge en schablonränta på 4,00 % och en effektiv skatt på 1,20 %. Siffrorna är ett exempel, inte en bedömning av vad räntan blir.

Vad statslåneräntan används till mer

Statslåneräntan är en referensränta i skattelagstiftningen. Enligt Riksgälden används den bland annat för att:

• beräkna skatten på ISK, kapitalförsäkring och pensionsförsäkring
• beräkna skatten på vissa förmåner i anställningen

För vissa regler används statslåneräntans genomsnitt under ett helt år. Det genomsnittet fastställs av Skatteverket utifrån Riksgäldens veckovisa noteringar.

Statslåneräntan och börsen

Statslåneräntan är i praktiken ett mått på den långa riskfria räntan. Den används ofta som utgångspunkt när framtida vinster ska räknas om till ett värde i dag, och stigande långa räntor gör räntebärande placeringar relativt mer attraktiva. Hur det hänger ihop förklaras på sidan Ränteläget och börsen. De korta marknadsräntorna beskrivs under SWESTR och STIBOR.