Styrräntan – Riksbankens ränta

Styrräntan är den ränta som Riksbanken använder för att styra inflationen i Sverige. Den kallades reporänta fram till juni 2022. När Riksbanken höjer eller sänker styrräntan påverkas först räntorna mellan bankerna och sedan, med tiden, räntorna på bolån, företagslån och sparkonton. Målet är att inflationen mätt med KPIF ska ligga kring 2 %.

Styrräntan just nu

Styrränta (Riksbanken)1,75 %2 okt 2026

Förändring↓ −0,25 procentenheter senast ändrad 1 okt 2025

Ett år tidigare1,75 % (2 okt 2025)

Källa: Sveriges riksbank · Uppdaterad 2 okt 2026 kl. 18.53

Styrräntan ändras bara vid ett penningpolitiskt beslut. Ett nytt beslut gäller från onsdagen veckan efter att det har offentliggjorts. Kring styrräntan ligger en inlåningsränta och en utlåningsränta, som är de räntor bankerna får respektive betalar när de placerar eller lånar pengar över natten hos Riksbanken. Sedan juli 2020 ligger de 0,10 procentenheter under respektive över styrräntan.

Nästa räntebesked

Kommande räntebesked – Riksbanken

Uppgiften uppdateras. Datumen finns i Riksbankens publicerade kalender.

Enligt Riksbankens kalender, som den såg ut den 1 oktober 2026, är de kommande räntebeskeden följande. Besluten offentliggörs kl. 09.30.

Riksbanken lägger fast mötesdatumen ungefär ett halvår i förväg. Datumen för hösten 2027 var därför inte publicerade när sidan skrevs. Under 2026 har räntebeskeden hittills kommit 29 januari, 19 mars, 7 maj, 17 juni, 20 augusti och 24 september.

Så går ett räntebesked till

Styrräntan beslutas av Riksbankens direktion, som har fem ledamöter. De utses av riksbanksfullmäktige, som i sin tur väljs av riksdagen. Riksbankschef är Erik Thedéen. Besluten fattas med majoritet, och vid lika röstetal har riksbankschefen utslagsröst.

Direktionen håller normalt åtta penningpolitiska möten per år. Beslutet offentliggörs dagen efter mötet. Fyra gånger per år publiceras samtidigt en penningpolitisk rapport med prognoser tre år framåt, bland annat en räntebana som visar hur Riksbanken då bedömer att styrräntan kan komma att utvecklas. Vid de övriga fyra mötena kommer en kortare penningpolitisk uppdatering. Protokollet, där det framgår hur ledamöterna resonerade, publiceras ungefär fem arbetsdagar efter mötet.

Riksbankens räntebana är Riksbankens egen bedömning vid ett visst tillfälle och inget löfte. Börsfakta gör inga egna prognoser för styrräntan.

Riksbanken är självständig. Enligt riksbankslagen får ingen myndighet bestämma hur Riksbanken ska besluta i penningpolitiska frågor. Den nuvarande lagen, lag (2022:1568) om Sveriges riksbank, gäller sedan 1 januari 2023.

Varför Riksbanken höjer eller sänker räntan

Riksbankens mål är att den årliga förändringen i KPIF ska vara 2 %. Om inflationen väntas bli för hög kan Riksbanken höja räntan. Det gör det dyrare att låna och mer lönsamt att spara, dämpar efterfrågan och brukar stärka kronan, vilket sammantaget håller tillbaka prisökningarna. Är inflationen för låg kan Riksbanken sänka räntan.

Effekten kommer med fördröjning. Riksbanken skriver att det kan ta upp till ett år eller längre innan en ränteändring fått fullt genomslag. Besluten bygger därför på prognoser för inflationen och ekonomin framåt, inte bara på dagens siffror. Hur räntan påverkar aktiemarknaden beskrivs på sidan Ränteläget och börsen.

Styrränta historik

Styrränta (Riksbanken)

hela serien

Visa som tabell

Datum	Styrränta (Riksbanken)
2026-10	1,75
2025-10	1,75
2025-06	2,00
2025-02	2,25
2025-01	2,50
2024-11	2,75
2024-10	3,25
2024-08	3,50
2024-05	3,75
2023-09	4,00
2023-07	3,75
2023-05	3,50
2023-02	3,00
2022-11	2,50
2022-09	1,75
2022-07	0,75
2022-05	0,25
2020-01	0,00
2019-01	−0,25
2016-02	−0,50
2015-07	−0,35
2015-03	−0,25
2015-02	−0,10
2014-10	0,00
2014-07	0,25
2013-12	0,75
2012-12	1,00
2012-09	1,25
2012-02	1,50
2011-12	1,75
2011-07	2,00
2011-04	1,75
2011-02	1,50
2010-12	1,25
2010-10	1,00
2010-09	0,75
2010-07	0,50
2009-07	0,25
2009-04	0,50
2009-02	1,00
2008-12	2,00
2008-10	3,75
2008-09	4,75
2008-07	4,50
2008-02	4,25
2007-10	4,00
2007-09	3,75
2007-06	3,50
2007-02	3,25
2006-12	3,00
2006-11	2,75
2006-09	2,50
2006-06	2,25
2006-03	2,00
2006-01	1,75
2005-06	1,50
2004-04	2,00
2004-02	2,50
2003-07	2,75
2003-06	3,00
2003-03	3,50
2002-12	3,75
2002-11	4,00
2002-05	4,25
2002-03	4,00
2001-09	3,75
2001-07	4,25
2000-12	4,00
2000-02	3,75
1999-11	3,25
1999-03	2,90
1999-02	3,15
1998-12	3,40
1998-11	3,60
1998-06	4,10
1997-12	4,35
1996-12	4,10
1996-11	4,35
1996-10	4,60
1996-09	5,05
1996-08	5,25
1996-07	5,55
1996-06	6,10
1996-05	6,50
1996-04	6,90
1996-03	7,40
1996-02	8,05
1996-01	8,45
1995-07	8,91
1995-06	8,66
1995-04	8,41
1995-03	8,20
1995-02	7,83
1994-12	7,60
1994-11	7,40
1994-08	7,20
1994-06	6,92

Hela serien. Stegvis linje: värdet gäller tills nästa beslut.

Källa: Sveriges riksbank · Uppdaterad 2 okt 2026 kl. 18.53

Riksbankens serie för styrräntan börjar den 1 juni 1994. Då ersattes den tidigare styrningen med en så kallad marginalränta av dagens system med en räntekorridor. Den första noteringen var 6,95 %.

Mellan 2015 och 2019 var styrräntan negativ. Från maj 2022 till september 2023 höjde Riksbanken räntan i snabb takt från 0 % till 4,00 %, för att möta den högsta inflationen sedan början av 1990-talet. Den första sänkningen kom i maj 2024.

Styrränta (Riksbanken) – de senaste ändringarna

Gäller från	Ny nivå	Förändring, procentenheter
2025-10-01	1,75 %	−0,25
2025-06-25	2,00 %	−0,25
2025-02-05	2,25 %	−0,25
2025-01-08	2,50 %	−0,25
2024-11-13	2,75 %	−0,50
2024-10-02	3,25 %	−0,25
2024-08-21	3,50 %	−0,25
2024-05-15	3,75 %	−0,25
2023-09-27	4,00 %	+0,25
2023-07-05	3,75 %	+0,25
2023-05-03	3,50 %	+0,50
2023-02-15	3,00 %	+0,50
2022-11-30	2,50 %	+0,75
2022-09-21	1,75 %	+1,00
2022-07-06	0,75 %	+0,50
2022-05-04	0,25 %	+0,25
2020-01-08	0,00 %	+0,25
2019-01-09	-0,25 %	+0,25
2016-02-17	-0,50 %	−0,15
2015-07-08	-0,35 %	−0,10

Källa: Sveriges riksbank · Uppdaterad 2 okt 2026 kl. 18.53

Höjningarna och sänkningarna 2022–2025, med det datum då den nya räntan började gälla:

500 % år 1992 – men inte reporäntan

Den mest kända svenska räntesiffran, 500 %, gällde inte styrräntan i dagens mening. Den 16 september 1992, mitt i valutakrisen, höjde Riksbanken den dåvarande marginalräntan till 500 % för att försvara den fasta kronkursen. Tre dagar senare sänktes den till 50 % och därefter i steg. Försvaret misslyckades, och den 19 november 1992 släpptes kronan och fick flyta fritt. Läs mer om krisen i börskrascher genom historien.

I januari 1993 tillkännagav Riksbanken ett inflationsmål på 2 %, som gällde formellt från 1995. Sedan 2017 är KPIF målvariabel.

Reporänta blev styrränta

Fram till den 8 juni 2022 hette räntan reporänta. Namnet syftade på de repor, återköpsavtal, som Riksbanken tidigare använde för att styra räntan. Riksbanken hade inte använt penningpolitiska repor sedan 2008 och ansåg att namnet blivit missvisande. Räntans funktion ändrades inte, så historiska siffror för reporäntan och styrräntan är direkt jämförbara.

Styrräntan, marknadsräntorna och ISK

Styrräntan slår snabbast igenom på de kortaste marknadsräntorna. Dagslåneräntan SWESTR ligger normalt strax under styrräntan, och STIBOR, som många rörliga lån är kopplade till, följer förväntningarna om styrräntan de närmaste månaderna. Långa räntor som statslåneräntan, som styr skatten på ISK, påverkas mer indirekt, via förväntningar om framtida styrräntor och inflation.

Hur andra centralbanker sätter sina räntor beskrivs på sidan ECB och Fed.