Börshistoria

Börshistorien visar hur aktiemarknaden har betett sig under mer än 150 år: långa perioder av uppgång, djupa krascher och mycket olika lång tid till återhämtning. Här samlar Börsfakta fakta om börsens historia med källa, från Stockholmsbörsens första auktion 1863 till börsåret 2026.

Historik är ingen prognos. Det som har hänt säger inget säkert om vad som kommer att hända, och Börsfakta gör inga bedömningar av framtida kursutveckling.

Börskrascher

Börskrascher genom historien går igenom de stora fallen: depressionen 1929–1932 och Kreugerkraschen, Black Monday 1987, den svenska bank- och finanskrisen 1990–1993, IT-bubblan, finanskrisen 2008, covid-kraschen 2020, räntechocken 2022 och tullfallet 2025. För varje krasch redovisas hur mycket börsen föll, under hur lång tid och när den förra toppnivån var återtagen.

Några exempel ur sammanställningen:

Källor: Federal Reserve, Waldenström (2014) för Riksbanken (beräkning: Börsfakta) och SVT. Se sidan för detaljer och beräkningsmetod.

Historisk avkastning

Börsens historiska avkastning redovisar den genomsnittliga avkastningen på Stockholmsbörsen sedan 1870 och på S&P 500 sedan 1928. Sidan förklarar också varför olika källor ger olika svar: med eller utan utdelningar, nominellt eller efter inflation, aritmetiskt eller geometriskt medelvärde och vilken period som mäts.

Enligt Waldenströms beräkningar för Riksbanken gav Stockholmsbörsen 7,8 % per år nominellt och 4,2 % per år realt 1901–2012, inklusive utdelningar. Ungefär hälften av avkastningen kom från utdelningar.

Stockholmsbörsens historia

Stockholmsbörsens historia följer börsen från den första värdepappersauktionen 1863, via elektronisk handel 1989 och omvandlingen till världens första vinstdrivande börsbolag 1993, till dagens Nasdaq Stockholm.

Börsen i år

Börsen i år sammanfattar vad som har präglat det pågående börsåret i makrotermer: räntebesked, inflation, råvarupriser och kronan. Börsfakta visar inga indexnivåer, men beskriver händelserna med källa.

Rekord och extremvärden

Ur de källor Börsfakta använder går det att plocka fram några extremvärden för Stockholmsbörsen och de amerikanska börserna:

Det är värt att notera att den bästa månaden och en av de sämsta inföll med bara drygt två års mellanrum, under samma kris. Stora uppgångar och stora fall har ofta legat nära varandra i tiden. Mer om volatilitetsindexet finns på sidan om VIX.

Börshistorien och räntorna

Flera av de stora vändpunkterna i börshistorien hänger ihop med räntor och penningpolitik. Fed hade höjt diskontot före kraschen 1929. Hösten 1992 höjde Riksbanken marginalräntan till 500 % för att försvara kronan, och när kronan släpptes i november samma år steg börsen kraftigt. 2008 sänkte centralbankerna räntorna till nära noll, och 2022 föll börserna när räntorna höjdes i snabb takt. Sambanden förklaras på sidan Ränteläget och börsen, och historiken för Riksbankens ränta finns under styrräntan.

Därför lönar det sig att känna till historien

Börshistorien ger perspektiv på enskilda dagars rörelser. Ett fall på några procent på en dag är ovanligt men har hänt många gånger, och även de största krascherna har haft olika förlopp. Historien visar också hur mycket räntor och inflation har betytt för börsen, och varför inflationsjusterade siffror ofta ger en annan bild än de nominella.

Samtidigt finns det gränser för vad historien kan säga. Mätperioderna är få om man räknar i årtionden, världen och marknaderna har förändrats, och små skillnader i hur siffrorna räknas ger stora skillnader i resultatet. Därför redovisar Börsfakta alltid källa, period och metod.

Källorna bakom siffrorna

De svenska långa serierna bygger på ekonomihistorikern Daniel Waldenströms genomgång av svenska aktie- och obligationsavkastningar, publicerad av Riksbanken 2014 i Historical Monetary and Financial Statistics for Sweden. Den sträcker sig tillbaka till 1800-talet och bygger på månadsdata. För åren efter 2012 räknar Börsfakta inte fram egna siffror ur indexleverantörernas data, eftersom den datan inte får återanvändas kommersiellt. Där återges i stället avrundade uppgifter från namngivna nyhetsmedier eller myndigheter, med källa.

För USA används Federal Reserves historiska essäer och finansprofessorn Aswath Damodarans årliga sammanställning av avkastningen på aktier, obligationer och statsskuldväxlar sedan 1928. Där Börsfakta själv har räknat fram en siffra ur en källas data står det uttryckligen i texten.

Aktuella räntor och inflationstal finns under Makro.