STIBOR och SWESTR

STIBOR är den ränta som de flesta rörliga företagslån och obligationer i svenska kronor följer, och den påverkar indirekt också bolåneräntorna. Den beskriver vad det kostar för banker att låna kronor utan säkerhet under en viss period, och den vanligaste löptiden är tre månader (STIBOR 3M). SWESTR är en nyare referensränta som Riksbanken beräknar och som bara gäller lån över natten.

SWESTR just nu

SWESTR1,647 %1 okt 2026

Förändring↓ −0,008 procentenheter jämfört med 30 sep 2026

Källa: Sveriges riksbank · Uppdaterad 2 okt 2026 kl. 18.53

SWESTR administreras av Sveriges riksbank, som också är källa. Se Riksbankens villkor för användning och återpublicering.

senaste 5 år

• SWESTR
• Styrränta (Riksbanken)

Visa som tabell

Datum	SWESTR	Styrränta (Riksbanken)
2026-10	1,647	1,75
2026-09	1,655
2026-08	1,646
2026-07	1,655
2026-06	1,665
2026-05	1,643
2026-04	1,630
2026-03	1,681
2026-02	1,645
2026-01	1,674
2025-12	−6,030
2025-11	1,639
2025-10	1,638	1,75
2025-09	1,896
2025-08	1,894
2025-07	1,891
2025-06	1,912	2,00
2025-05	2,145
2025-04	2,140
2025-03	2,141
2025-02	2,142	2,25
2025-01	2,389	2,50
2024-12	−4,347
2024-11	2,641	2,75
2024-10	3,145	3,25
2024-09	3,398
2024-08	3,413	3,50
2024-07	3,646
2024-06	3,644
2024-05	3,644	3,75
2024-04	3,895
2024-03	3,895
2024-02	3,895
2024-01	3,896
2023-12	−5,413
2023-11	3,898
2023-10	3,897
2023-09	3,898	4,00
2023-08	3,645
2023-07	3,645	3,75
2023-06	3,392
2023-05	3,390	3,50
2023-04	2,900
2023-03	2,876
2023-02	2,897	3,00
2023-01	2,395
2022-12	−9,038
2022-11	2,378	2,50
2022-10	1,638
2022-09	1,645	1,75
2022-08	0,638
2022-07	0,654	0,75
2022-06	0,149
2022-05	0,145	0,25
2022-04	−0,106
2022-03	−0,106
2022-02	−0,101
2022-01	−0,121
2021-12	−2,970
2021-11	−0,117
2021-10	−0,099	0,00

Senaste 5 år.

Källa: Sveriges riksbank · Uppdaterad 2 okt 2026 kl. 18.53

SWESTR administreras av Sveriges riksbank, som också är källa. Se Riksbankens villkor för användning och återpublicering.

Börsfakta visar inte aktuella STIBOR-noteringar. Administratören SFBF publicerar dem på sin webbplats, men villkoren tillåter inte att andra sajter återpublicerar dem utan licens. Riksbanken publicerade tidigare STIBOR, men slutade med det i juli 2020. Historik från 1987 till juli 2020 finns kvar hos Riksbanken.

Vad är STIBOR?

STIBOR står för Stockholm Interbank Offered Rate. Det är en så kallad IBOR-ränta, samma typ av referensränta som Euribor i euroområdet. Den används i:

• företagslån med rörlig ränta, där räntan ofta anges som "STIBOR 3M + marginal"
• obligationer med rörlig ränta (FRN)
• de flesta ränte- och valutaderivat i svenska kronor

Riksbanken skriver att STIBOR 3M är den dominerande referensräntan för företagslån och för obligationer med rörlig ränta. Hushållens bolåneräntor är sällan direkt kopplade till STIBOR, men påverkas via bankernas egen finansiering.

STIBOR publiceras varje svensk bankdag för flera löptider, från tomorrow-next (T/N) upp till sex månader.

Vem bestämmer STIBOR?

Sedan april 2020 administreras STIBOR av Swedish Financial Benchmark Facility (SFBF), som enligt Riksbanken ägs av Svenska Bankföreningen. Tidigare sköttes den direkt av Bankföreningen. Räntan räknas fram från uppgifter från sju panelbanker: SEB, Nordea, Handelsbanken, Swedbank, Länsförsäkringar Bank, SBAB och Danske Bank.

Finansinspektionen auktoriserade SFBF som administratör av STIBOR enligt EU:s förordning om referensvärden (BMR) den 21 april 2023. STIBOR är klassat som ett kritiskt referensvärde, vilket innebär extra krav på styrning och kontroll.

STIBOR-reformen

Efter manipulationsskandalerna kring Libor runt 2012 skärptes reglerna för IBOR-räntor i hela världen. Kritiken mot de gamla IBOR-räntorna var att de byggde på bankernas bedömningar av vad de skulle få betala, snarare än på faktiska affärer.

STIBOR har därför reformerats så att räntan i första hand ska bygga på transaktioner. Bankerna rapporterar faktiska finansieringsaffärer, i flera valutor som räknas om till kronor med valutaswappar. Bara när det saknas tillräckligt med transaktioner används bedömningar. Riksbanken har dock pekat på att det fortfarande finns ett stort inslag av bedömning i STIBOR. I Riksbankens remissvar från 2021 framgick att 90 % av T/N-noteringen då byggde på bedömningar.

Vad är SWESTR?

SWESTR (Swedish krona Short Term Rate) är en referensränta som Riksbanken beräknar, administrerar och publicerar. Den har kunnat användas i finansiella avtal sedan 1 september 2021, efter en testperiod från januari samma år.

SWESTR bygger enbart på faktiska transaktioner:

• Underlag: osäkrad inlåning över natten (O/N) i kronor som Riksbankens penningpolitiska motparter, alltså de större bankerna, tar emot från andra finansiella aktörer. Varje transaktion ska vara över 10 miljoner kronor.
• Krav: minst 2 miljarder kronor i total volym, minst tre rapportörer och högst 75 % av volymen från en enskild aktör.
• Beräkning: de 12,5 % lägsta och 12,5 % högsta räntorna tas bort, och SWESTR blir det volymviktade medelvärdet av resten.
• Publicering: kl. 09.00 varje bankdag, avseende föregående bankdags transaktioner. Om en korrigering behövs publiceras den kl. 12.00.

Riksbanken publicerar också genomsnitt av SWESTR för en vecka och för 1, 2, 3 och 6 månader, samt ett index som var 100 den 1 september 2021.

Skillnaden mellan STIBOR och SWESTR

En viktig skillnad är att STIBOR 3M innehåller förväntningar om styrräntan de närmaste tre månaderna. Om marknaden väntar sig en räntehöjning stiger STIBOR 3M redan innan beslutet. SWESTR följer i stället styrräntan nästan direkt och ligger normalt strax under den.

Vad händer om STIBOR upphör?

Det finns inget beslut om att avveckla STIBOR. Men eftersom liknande räntor har avvecklats i andra länder, bland annat Libor, rekommenderade Finansinspektionen i december 2021 att avtal som hänvisar till STIBOR ska ha en reservklausul. Rekommendationen är att genomsnitt av SWESTR med ett spreadtillägg används om STIBOR skulle upphöra. Riksbanken publicerar genomsnitten av SWESTR just för det ändamålet.

Korta räntor och börsen

För börsbolag med lån till rörlig ränta slår en högre STIBOR direkt igenom på räntekostnaderna, vilket är särskilt märkbart för bolag med hög belåning, till exempel många fastighetsbolag. Mer om sambanden på sidan Ränteläget och börsen. Den långa räntan som styr ISK-skatten beskrivs under statslåneräntan, och motsvarande räntor i euroområdet och USA under ECB och Fed.