Blanka aktier

Att blanka aktier betyder att man lånar aktier, säljer dem och senare köper tillbaka lika många aktier för att lämna tillbaka till långivaren. Blankaren tjänar på att kursen sjunker och förlorar på att den stiger, och förlusten har ingen övre gräns. Här beskriver vi hur blankning går till för en privatperson i Sverige, vad det kostar, vilka risker det innebär och hur det beskattas. Guiden är en faktagenomgång, inte en uppmaning att blanka.

Hur går det till?

En blankningsaffär består av tre delar:

1. Aktielånet. Blankaren lånar aktier, oftast genom sin bank eller nätmäklare som i sin tur lånar dem från andra kunder eller institutioner. Alla aktier går inte att låna, och utbudet kan ändras från dag till dag.
2. Försäljningen. De lånade aktierna säljs på börsen till aktuellt pris. Pengarna från försäljningen står ofta kvar som säkerhet hos mäklaren.
3. Täckningsköpet. Senare köper blankaren lika många aktier på börsen och lämnar tillbaka dem. Skillnaden mellan försäljningspriset och täckningsköpets pris är resultatet, före avgifter.

Räkneexempel med fiktiva siffror: Anna lånar 100 aktier och säljer dem för 50 kronor styck, alltså 5 000 kronor. Om hon senare täcker till 40 kronor betalar hon 4 000 kronor, och bruttoresultatet blir +1 000 kronor. Om kursen i stället stiger till 80 kronor betalar hon 8 000 kronor, och resultatet blir −3 000 kronor. Låneavgift och courtage tillkommer i båda fallen.

Aktielån för privatpersoner sker i en vanlig värdepappersdepå. Enligt Skatteverket går det inte att ingå blankningsavtal inom ett investeringssparkonto (ISK), och lånade aktier kan inte föras direkt till ett ISK.

Vad kostar det?

• Låneavgift. Blankaren betalar en avgift för att låna aktierna, vanligen uttryckt som en årlig procentsats på lånets värde. Avgiften är låg för aktier som är lätta att låna och kan bli hög för aktier där många vill blanka.
• Utdelningsersättning. Om bolaget betalar utdelning under lånetiden ska blankaren ersätta långivaren med motsvarande belopp.
• Courtage för försäljningen och täckningsköpet.
• Krav på säkerhet. Mäklaren kräver att det finns säkerhet på kontot. Om kursen stiger kan mäklaren kräva mer säkerhet.

Villkoren skiljer sig mellan banker och mäklare. Den som vill veta exakt vad som gäller behöver läsa respektive mäklares villkor för aktielån.

Risker

• Obegränsad förlustrisk. En aktie kan som mest falla till noll, men den kan i teorin stiga hur mycket som helst. Förlusten kan därför bli större än det belopp man fick in vid försäljningen.
• Tvångsstängning. Om säkerheten inte räcker kan mäklaren stänga positionen, det vill säga göra täckningsköpet åt blankaren, även vid en ogynnsam kurs.
• Återkallat lån. Långivaren kan återkalla de utlånade aktierna, så att blankaren måste täcka tidigare än planerat.
• Short squeeze. När många blankare samtidigt måste täcka kan kursen pressas uppåt. Läs mer i Short squeeze.
• Kostnader som löper. Låneavgift och eventuell utdelningsersättning betalas oavsett hur kursen utvecklas.

Regler som gäller även privatpersoner

EU:s blankningsförordning (236/2012) gäller fysiska personer på samma sätt som fonder och banker:

• Naken blankning är förbjuden. Man måste ha lånat aktierna, eller på annat sätt säkrat att de kan levereras, innan man säljer (artikel 12).
• Anmälningsplikt vid 0,1 %. En kort nettoposition som når 0,1 % av bolagets aktiekapital ska anmälas till Finansinspektionen senast kl. 15.30 nästa handelsdag. Från 0,5 % publiceras den med namn i blankningsregistret. För de flesta privatpersoner är positionerna långt under dessa gränser, men i små bolag med lågt börsvärde kan även ett mindre belopp motsvara 0,1 %.

Precis som vid vanlig handel är det förbjudet att handla med stöd av insiderinformation eller att sprida vilseledande uppgifter för att påverka kursen. Se Insiderhandel och marknadsmissbruk.

Skatt vid blankning

Enligt Skatteverket gäller i huvudsak följande för en privatperson som blankar i en vanlig depå:

• Vinst eller förlust räknas fram som skillnaden mellan försäljningspriset och priset vid täckningsköpet, och redovisas på blankett K4.
• Affären beskattas vanligen det år aktierna lämnas tillbaka till långivaren. Om de inte har lämnats tillbaka senast året efter försäljningen ska hela försäljningen redovisas som vinst det året.
• Låneavgiften får dras av som en kapitalkostnad.
• Utdelningsersättning räknas in i kapitalvinstberäkningen, eller dras av som en övrig kapitalkostnad om blankaren själv har fått utdelningen.
• Den som redan äger likadana aktier när hen blankar anses ha sålt de egna aktierna först, vilket kan ge skatt direkt.

Den som lånar ut aktier

Motsatsen till att blanka är att låna ut sina aktier. Vissa mäklare erbjuder privatpersoner att låna ut aktier mot ersättning. Enligt Skatteverket beskattas ersättningen som kapitalinkomst, och utlåningen räknas inte som en försäljning så länge samma slags aktier lämnas tillbaka.

Andra sätt att få kort exponering

Det finns också finansiella instrument som går upp när en aktie eller ett index går ned, till exempel börshandlade bear-certifikat, terminer och säljoptioner. De fungerar på andra sätt och har egna risker och avgifter. Börsfakta jämför inte produkterna och ger inga råd om enskilda värdepapper eller om blankning passar någon. Vilka aktier som är mest blankade av professionella aktörer visar vi på sidan Blankning.