Short squeeze

En short squeeze (ungefär "blankningskläm") är när en snabb kursuppgång i en blankad aktie tvingar blankarna att köpa tillbaka aktier för att begränsa sina förluster. Täckningsköpen ökar efterfrågan på aktien, vilket i sin tur kan driva upp kursen ytterligare och tvinga fler blankare att täcka. Fenomenet är välkänt, men det går inte att i förväg veta om eller när det inträffar.

Mekanismen steg för steg

För att förstå en short squeeze behöver man veta hur blankning fungerar. Den som blankar har lånat aktier och sålt dem. Förr eller senare måste hen köpa lika många aktier på marknaden och lämna tillbaka dem. Det kallas att täcka positionen.

En short squeeze brukar beskrivas i fyra steg:

1. Kursen stiger, till exempel efter ett oväntat positivt besked från bolaget eller ökad efterfrågan från andra köpare.
2. Blankarnas förluster växer. Eftersom en kurs kan stiga utan övre gräns finns det ingen gräns för hur mycket en blankare kan förlora.
3. Blankare täcker. Vissa köper tillbaka för att begränsa förlusten, andra tvingas av sin bank eller mäklare när säkerheten inte räcker, och ibland återkallar långivaren de utlånade aktierna.
4. Täckningsköpen ökar efterfrågan, vilket kan pressa upp kursen ytterligare.

När är risken för en squeeze större?

Det finns några faktorer som brukar nämnas i samband med short squeezes. Ingen av dem gör en squeeze sannolik eller förutsägbar, men de påverkar hur stor effekten kan bli om den inträffar:

• Hög blankning i förhållande till handeln. Om det skulle ta många dagars normal handel att köpa tillbaka alla blankade aktier blir täckningsköpen en stor del av efterfrågan. Måttet kallas ibland days to cover.
• Låg fri handel (free float). Om en stor del av aktierna ägs av långsiktiga huvudägare som inte säljer finns det färre aktier att köpa.
• Dyra eller svåra aktielån. När det är brist på aktier att låna stiger låneavgiften, vilket gör det dyrare att behålla en kort position.

Hur stor den anmälda blankningen är i svenska aktier kan du se i FI:s blankningsregister och på Börsfaktas sida om mest blankade aktier. Tänk på att registret bara visar positioner över 0,1 % i summan och bara namnger innehavare över 0,5 %. Läs mer i Blankningsregistret förklarat.

Exemplet GameStop 2021

Det mest kända exemplet i modern tid är den amerikanska aktien GameStop i januari 2021, då kursen steg kraftigt på kort tid samtidigt som aktien var mycket blankad. Den amerikanska finansinspektionen SEC utredde händelsen och publicerade en rapport i oktober 2021. Enligt SEC:s utredning stod blankarnas täckningsköp bara för en mindre del av köpen. Kursuppgången drevs i första hand av köp från andra investerare. Exemplet visar att det är svårt att i efterhand, och ännu svårare i förväg, avgöra hur stor roll blankarna spelar i en kursrörelse.

Short squeeze och regelverket

En short squeeze är i sig inte olaglig. Det är marknadens vanliga utbud och efterfrågan. Däremot är det förbjudet att medvetet ge falska eller vilseledande signaler om pris eller efterfrågan för att påverka kursen, oavsett om syftet är att pressa blankare eller något annat. Det är marknadsmanipulation enligt EU:s marknadsmissbruksförordning och ett brott i Sverige.

I Europa reglerar blankningsförordningen (EU) nr 236/2012 hur blankning får gå till. Bland annat är naken blankning förbjuden, det vill säga att sälja aktier utan att ha lånat eller säkrat dem. Det minskar risken för att fler aktier säljs än det går att leverera.

Vad en short squeeze inte säger

Att en aktie har hög blankning betyder inte att en short squeeze kommer att inträffa, och en kraftig uppgång i en blankad aktie behöver inte vara en short squeeze. Kurser påverkas av många saker samtidigt. Börsfakta gör inga prognoser och ger inga råd om enskilda värdepapper. Den som vill förstå riskerna med att själv ha en kort position kan läsa guiden Blanka aktier.