EV/EBIT

EV/EBIT är bolagets företagsvärde (enterprise value, EV) delat med rörelseresultatet (EBIT). Måttet visar hur många års rörelseresultat hela bolaget, inklusive dess skulder, värderas till. Eftersom både skulder och kassa räknas med går EV/EBIT att använda för att jämföra bolag som är finansierade på olika sätt.

Formel för EV/EBIT

EV/EBIT = företagsvärde / rörelseresultat

där

Företagsvärde (EV) = börsvärde + räntebärande skulder − likvida medel

Skulder minus likvida medel kallas nettoskuld. Om bolaget har mer pengar än skulder blir nettoskulden negativ (nettokassa), och företagsvärdet blir då lägre än börsvärdet. I mer noggranna beräkningar läggs även minoritetsintressen och ibland pensionsskulder till.

EBIT (earnings before interest and taxes) är rörelseresultatet, alltså resultatet före finansiella poster och skatt.

Räkneexempel

Det fiktiva Exempelbolaget AB har börsvärde 5 000 Mkr, räntebärande skulder 1 500 Mkr, likvida medel 500 Mkr och EBIT 480 Mkr.

• Nettoskuld: 1 500 − 500 = 1 000 Mkr
• Företagsvärde: 5 000 + 1 000 = 6 000 Mkr
• EV/EBIT: 6 000 / 480 = 12,5

Som jämförelse är P/E-talet 14,3. Talen skiljer sig eftersom de mäter olika saker.

Varför används EV/EBIT?

Den som köper ett helt bolag tar över dess skulder och dess kassa. Två bolag med samma börsvärde och samma rörelseresultat är därför inte lika mycket värda om det ena har stora lån och det andra en stor kassa. EV/EBIT fångar den skillnaden, vilket P/E-talet inte gör.

EBIT påverkas inte heller av räntekostnader eller av skatteregler på samma sätt som nettovinsten, och därför går det lättare att jämföra bolag i olika länder och med olika finansiering.

Den omvända kvoten, EBIT/EV, kallas ibland rörelseavkastning (earnings yield) och anges i procent. För Exempelbolaget blir den 480 / 6 000 = 8 %.

Fallgropar

• Leasing. Sedan redovisningsstandarden IFRS 16 infördes 2019 redovisas de flesta leasingavtal som skulder i balansräkningen. Om leasingskulden räknas in i nettoskulden ska EBIT vara räknad på samma sätt. Att blanda ger ett missvisande tal.
• Engångsposter i rörelseresultatet slår igenom. Vissa använder justerad EBIT, men det är ett alternativt nyckeltal som bolaget måste förklara.
• Balansdag mot dagskurs. Nettoskulden kommer från senaste rapporten, medan börsvärdet ändras varje dag. Har bolaget genomfört ett stort förvärv eller en emission efter balansdagen stämmer siffrorna inte.
• Fel bolagstyp. För banker och försäkringsbolag är skulder en del av rörelsen, och EV/EBIT används därför inte där. För investmentbolag och fastighetsbolag används substansvärde eller förvaltningsresultat.

Jämförelse: samma rörelseresultat, olika EV/EBIT

Två fiktiva bolag har samma börsvärde, 5 000 Mkr, och samma rörelseresultat, 480 Mkr. Bolag A har en nettoskuld på 2 000 Mkr, medan Bolag B har en nettokassa på 500 Mkr.

Bolag A har dessutom högre räntekostnader och därmed lägre vinst efter finansiella poster, så P/E-talen skiljer sig också. Exemplet visar att den som tar över Bolag A också tar över en skuld på 2 000 Mkr, och att EV/EBIT fångar det.

Branschskillnader

Bolag med stabila och förutsägbara rörelseresultat, låga investeringsbehov eller hög tillväxt har ofta värderats högre i EV/EBIT än cykliska och kapitalintensiva bolag. Precis som för P/E-tal säger jämförelser mest inom samma bransch och över en hel konjunkturcykel.

Relaterade nyckeltal

• EV/EBITDA – samma idé, före avskrivningar
• Rörelsemarginal
• ROIC
• Skuldsättningsgrad

Börsfakta förklarar nyckeltal i allmänhet och ger inga råd om enskilda aktier.